Jag är en vecka i Finland med Quing och Tassla och hälsar på Tasslas (och Bries) uppfödare Anne, som har Miklaus kennel. Förutom att vi jagar, äter och myser så tränar vi förstås hund. 50 meter från huset har Anne ett jättefint kaninhägn. När jag kom hit bestämde jag mig för att ha målet att Quing skulle klara av att jobba i hägnet i slutet av veckan, trots all doft- och synstörning av kanin.
Att fortsätta lyssna på mig och jobba ihop med mig trots viltdofter är Qulings absolut svåraste utmaning. Om han ska bli en fungerande jakthund är det förstås helt nödvändigt. Jag har jobbat en del med det redan, men det kan vara svårt att leta upp viltdoft eftersom man ju inte så ofta vet var viltet varit … Att få kontinuitet i den träningen har varit väldigt svårt.
Första dagen jag var här tränade jag utanför hägnet. Han var först helt blockerad av dofterna – han försökte tex rymma ut ur trädgården för att springa dit … Men han kunde ta godis. När vi närmade oss hägnet började jag med att göra superenkla övningar som baklängesfotgående (jag backar, han följer mig) handtaget och karusellen. Han klarade knappt ta dummien ur handen på mig inledningsvis.
Men jag kunde öka svårigheterna jättesnabbt, och det tror jag var för att de där grund-grundövningarna sitter i ryggmärgen på honom. Hundratals repetitioner som lett till belöning gör att jag når igenom. Och är det en sak som Qulan lärt mig så är det att uppvärmning är a och o. Jag måste börja enkelt och lustfyllt för att sedan gå vidare till större utmaningar.
I den lilla filmen ser ni två klipp. Det första är dag ett. Det sista jag gjorde i det 20-minuter långa träningspasset var att göra linjetag längs med hägnet. Notera hur han har nos och blick mot hägnet innan jag skickar honom. 😉 Hade inte staketet varit där hade han kanske valt bort linjetaget.
Dag två hade det snöat en massa och kaninerna var ingrävda i sina bon, det var alltså lite mindre vittring vilket hjälpte oss. Men vinden var hård så från de små rishögarna och kaninernas lilla “hus” svepte såklart massor doft.
Denna gång kunde jag ha honom lös direkt, träna fotgående och sedan göra en markering och ett linjetag utanför hägnet viket han klarade galant. Så då gick vi in i hägnet. Jag hade en så otroligt bra belöning med mig, för två dagar tidigare hade vi varit på andjakt och en del kött från änderna kokade vi till hundgodis. Quling tyckte det var fantastiskt gott. 🙂
Jag hade honom lös hela tiden och jag måste säga att snön hjälpte till för han kunde inte dra i väg så fot, haha. Men han klarade det helt över förväntan. Han gjorde någon liten rusning mot kaninernas bostäder men jag lyckades vända honom alla gånger utom en då jag bara gick och hämtade honom och gjorde om.
Och jag vet att det var svårt för honom – nosen vädrade och vädrade och drog honom mot kaninerna. Avslutningsvis gjorde vi ett linjetag där han hade sett när jag la ut dummyn. Bakom dummyn var det en liten rishög och även om det inte var några kaniner ovan jord där kan de mycket väl ha varit under. Supersvår störning hur som och han var bara tvungen att kolla in den där högen litegrann. Men sedan var det ändå som att han kom på att han var ute på uppdrag och jag kunde både stoppa honom och göra en liten dirigering åt vänster. Här är en kort film på de sista övningarna dag ett och två: (att han stannar efter några meter efter skicket är för att jag råkar andas i pipan så den visslar 😉 så det var inte meningen)
Framgångsfaktorer de här träningspassen var, som jag nämnde tidigare, att jag började med superlätta grundövningar “defaultbeteenden” som han liksom kan göra i sömnen och som han fått belöningar för många, många gånger tidigare. En viktig faktor var också att jag hade väldigt bra belöningar. Jag tror även det faktum att jag tränade korta (och effektiva pass) bidrog till att han fixade att hålla koncentrationen och “hålla ihop sig”. Sedan tror jag att det blev en lagom svår störning med doften som var nu. Kaninerna syntes inte till och troligen hade de inte hoppat runt i snön på ett tag (det hade varit snöstorm på natten).
Jag är så nöjd med Quling! Det här var verkligen svårt för honom men han lyckas ändå jobba på med glädje och självförtroende. Jag trodde att det skulle ta flera dagar att ens komma in i hägnet men det gick på två repetitioner. Så härligt. 🙂 <3
