Historien om en fjärrstyrd apportkastare

För några år sedan köpte jag en fjärrstyrd apportkastare med fyra dummies. Den är ganska stor och otymplig så jag har inte använt den så mycket och har inte haft behov av att använda den på länge. För ett par veckor sedan insåg jag dock att jag skulle kunna ha stor nytta av den – Keen har svårt att markera flera dummies samtidigt när de skjuts med apportkastare. Dessutom kan jag lägga på ordentligt med störning på linjetag och avlämningar – Keen har lätt att byta om det trillar ner något nytt när han är på väg både till och från området jag skickar honom till. En kompis behövde också tajma skottet precis när hennes hund gick rätt i fotgåendet – och då skulle hon kunna hålla fjärrutlösaren i handen och skjuta i precis rätt ögonblick.

Sagt och gjort, jag testade så att det fanns batteri i den – tryckte på knappen så den lät som en anka – och tog med den till träningen. Vi släpade ut den på träningsplatsen, ställde upp oss och började gå. Jag tryckte på knappen – och inget hände … Batteriet hade visst tagit slut ändå.

Hem igen. Kopplade in den i laddaren och lät den stå ett dygn. Nästa träningspass släpade vi ut den igen, den här gången lös det fint om den. Vi ställde upp oss och började gå. Jag tryckte på knappen – och inget hände … Nu misstänkte jag fjärrkontrollen, för det lös fortfarande om apportkastaren. Hittade en skruvmejsel i bilen, öppnade höljet och vände lite på batteriet. Ingen skillnad. Kom på att jag nog hade ett sånt batteri i min bilnyckel, men fick inte upp den. En kompis fick upp nyckeln till sin bil och så testade vi det batteriet. Ingen skillnad …

Sedan fick apportkastaren hänga med hem till pappa över jul. Där visade det sig att man kunde ställa laddaren på 6V och 12V, och eftersom det var ett 12-voltsbatteri så hjälpte det inte riktigt att bara ladda den på 6V. Efter lite laddning lät den glatt som en anka igen och lös fint. Nu släpade vi förväntansfullt ut den på åkern och testade den igen.

Det gick så där … Första dummyn flög långt. Andra dummyn flög inte alls. Tredje dummyn flög 5 fem meter, fjärde dummyn flög 4 meter … Efter att ha pillat lite på apportkastarna och laddat om den gick det bättre, då flög i alla fall 3 av 4 ordentligt. Sedan fick pappa ge den lite kärlek – smörja den och byta o-ringar – och då började alla fyra flyga som bara den!

Jag och Keen fick till lite rolig träning hemma hos mamma och pappa -– dolda linjetag med apportkastarmarkering som störning (inga problem), stanna på väg mot markering och söka efter annan dummy (gick också jättebra), markering när han var på väg tillbaka (något svårare, han stannade länge och kollade så till slut kallade jag in, dock inga tendenser att dra dit och byta).

Till nästa gruppträningspass släpade jag och en kompis med den ut igen – och se nu gick det som vi hade tänkt! Massa roliga störningar, långa markeringar och störningar i fotgåendet när vi gick. Nu ska den få hänga med på fler träningar –laddad och uppsmord!

https://

Vad tycker du om inlägget? Vi uppskattar kommentarer!

Varukorg