Har du någon gång varit på kalas och så ska det lekas? En ska tävla i lag, det är en stafett, en ska göra kuliga saker och skratta och klanta sig lite lagom. Eller så ska en spela kubb eller krocket eller något sådant. Har ni då varit med om att någon liksom går in för det LITE för mycket? Som snor barnens kubb för att maxa lagets prestation och som peppar de andra lite väl entusiastiskt samtidigt som hen ignorerar motståndarlagets framgångar och försöker smygsabba för dem?

Då har du träffat mig. 🙂 Från att uppfört mig anständigt hela kalaset förvandlas jag till en varelse med horn i pannan. Det är på allvar – ett lätt hysteriskt allvar 😉 men ändå.

Jag tycker det är så himla kul med tävlingar, vad det än gäller. Ju större desto bättre! Landskamper, SM, stora
välbesökta mässor med massor publik och tjo och tjim. Ju fler flaggor och ballonger desto bättre! Jag älskar stämningen – den lite dallrande, koncentrerade, lite nervösa, förväntansfulla stämningen. Jag har också tävlat
från och till hela mitt liv. Först med hästar sedan hundar.

Men med åren har jag lärt mig något viktigt om detta med att tävla. I samma ögonblick som jag tänker på prestation försvinner alla mina förmågor och jag blir usel på det jag ska göra. Det gäller inte minst i hundträningen. Jag FÅR inte börja tänka prestation, det förstör allt. Jag frångår planen, slutar lyssna på min
intuition, sköter inte min del av uppgiften.

När det gäller att gå på prov med cockrarna är det inget undantag. Mitt fokus måste vara på att jag ska sköta min uppgift. Och min uppgift är att göra det möjligt för hunden att göra sitt bästa. Jag tänker på curling. Det är jag som sopar, Tassla är klotet. Det är mitt ansvar att se till att hon kan prestera på toppen av sin förmåga. Och
här kommer det magiska: Om jag tänker på det och sköter min del av avtalet – då går det bra. Ja, i princip i alla fall – vissa omständigheter kan jag inte påverka men det finns väldigt sällan någon annan eller något annat att skylla på.

Är du erfaren kan du då, i det där läget när du vet att du gör det du ska, ta i lite, lite till och plötsligt maxar du –
och allt går som smort. Det är en helt underbar känsla och vill det sig väl så leder det till en bra prestation som ger någon form av pris. Men inte tänka på det! Bara tänka på att sköta min uppgift. Visst är det helt fantastiskt
att det kan funka så?

Hur funkar du när det gäller prestation och tävlingar eller prov?

 

 

 


Apportering till vardag och fest - Aktivering och grundträning inför jaktprov med klicker
Apportering till vardag och fest - Aktivering och grundträning inför jaktprov med klicker

%d bloggare gillar detta: