Quling går i flaxskola, del 5

Efter ett längre uppehåll i flaxträningen med Quling var det dags att ta upp den igen för ett litet tag sedan.

Träningen har gått upp och ner och sedan upp igen. För en vecka sedan gjorde vi ett pass med duvor – det första på länge – och Quling jobbade jättefint. Han hade en tydlig stopptanke och försökte inte dra efter en enda gång.

Efter det blev det den 16 augusti – datumet då vi som har fågelhundar får börja träna dem på fågel igen. Så idag var det dags att sätta ihop sök med flax. Tidigare har vi varit i en hage där Quling mer eller mindre promenerat bredvid mig och ibland varit “lös och ledig” runt mig och så har vi släppt duvor när han vänder upp mot mig.

Nu visar Quling väldigt tydligt att han inte tänker springa efter och då är det dags att växla upp.

Häromdagen var vi och tränade söket i (mer eller mindre vittrad) mark hos Gamekeepers (fantastiskt ställe!). Det var fasanmarker men Tassla hade gått över marken först och just då fanns inga fasaner i sikte. Perfekt för att börja testa söket lite mer “på allvar” med Quling med andra ord. Vi har mest “lekt sök” fram till nu och det har gått ut på att han ska vara lyhörd för mig och följa mina anvisningar med kroppen och ibland visslan. Jag har vittrat området med kaninboll och smusslat ner en boll i gräset när han inte sett. Den har han sedan fått hitta med stöd av min guidning.

Quling gjorde två sök à 3 minuter och det första var riktigt bra i avseendet att han höll reda på mig. Han gör ju mycket känguruhopp 😉 (väldigt sött med de där öronen som flaxar) och så ska han ju inte söka sedan utan näsan ska ner, men han får gärna ha ett stort fokus på att hålla koll på mig än så länge. Det där andra kommer och jag är glad att han inte växlade upp här för då hade jag ganska säkert tappat honom. Ett litet smakprov på hur det såg ut:

https://

Det är Kalle Stolt som går och säger till mig att ta det lugnt och han sa även saker som att “du kan belöna lite bättre” vilket jag förstås gillar. 😉

Eftersom Quling och mitt samarbete faktiskt höll för att släppa honom i mer vittrad mark så tyckte jag det vara dags att försiktigt sätta ihop de två övningarna sök och uppflog. Eftersom hans sök inte riktigt kommit igång än och jag (i nästa film) håller en duva i handen, vilket han är fullt medveten om, så blir det ju mer av “springa lite hit och dit” även om han ibland slår några “riktiga” slag. Och i den väldigt riggade situationen som det är i och med att jag eller Tomas går med en duva i handen så är det inte så konstigt. Det har hur som helst gått riktigt bra nu och Quling har inte gått efter en enda duva. Vi filmade bara den sista repetitionen idag och Quling var rejält trött. Men han är SÅ lugn runt duvorna nu. Tidigare blev hans ögon som pingisbollar när han såg dem och han kunde inte släppa tanken på dem, men nu kan han den här övningen. Han vet att han ska bromsa när det flaxar. Ett smakprov:

https://

Nästa steg – att ta honom från denna coola nästan lite blaséliknande situation typ: “jaja jag vet nog vad ni håller på med och vad jag ska göra” är lite knivigare. Antingen får han tända lite mer i söket och gå i mer vittrad och “het” mark – och vi fortsätter med duvorna någon gång till. Eller så får han gå i mark som han inte tänder fullt ut på och faktiskt stöta en fågel som råkar sitta där … Det blir till att släppa rätt mycket kontroll helt enkelt. Jag tycker det steget är svårt. Inte om jag hade haft en artig, superlyhörd, lagom jakttänd Tasslahund kanske men med en kanonQula som är en jaktgalning när han släpper på den sidan är det lite läskigt … 😉

Men det är bara att kasta sig ut och försöka rigga så mycket det går, vara en så observant förare som möjligt och testa. 🙂 Så det blir nästa steg helt enkelt. Hur kul som helt är det i alla fall! 😀

Så här började vi träningen i våras:

Quling går i flax-skola, del 1

Quling går i flax-skola, del 2

Quling går i flaxskola, del 3

Quling går i flaxskola, del 4

Vad tycker du om inlägget? Vi uppskattar kommentarer!

Varukorg