Förväntningar

Den senaste tiden har både Elsa och jag jobbat en del med våra hundars förväntningar. Ni känner säkert igen hur lätt det är att hunden plötsligt en dag (känns det som!) har alldeles för stor förväntan på en viss uppgift.  I värsta fall blir den helt blockerad och hör därför inte vad vi verkligen säger utan ”kan själv” (fast den gör fel grej). Eller så kommer det ett ljud.

Denna dödssynd. Ljud. Det är så otroligt lätt att hissa upp hunden lite, lite för mycket och så kommer det där ljudet. Många håller nog med om att ljud är otroligt svårt att jobba bort, men vi vill påstå att det ofta går. I alla fall om man inte låtit hunden träna på det allt för länge och mycket!

Elsas Diesel har alltid varit tyst i jakten. Det vill säga nästan alltid. För det är det här med vatten. Diesel tycker det är oerhört svårt att se på när andra hundar jobbar vid vatten. Elsa har testat att jobba lite med det genom att massera Diesel och betinga ett ord som betyder lugn, att gå bort från vattnet om hon piper och att stå långt ifrån. Det har gjort det bättre men inte hjälpt helt. Men nu det sista har hon hittat en nyckel som hjälper Diesel att få lite andra känslor i kroppen när hon är vid vatten. Det har också gett henne något annat att fokusera på hur spännande det än är med vattnet framför henne. I samband med vattenarbete lägger Elsa ut ett litet närsök med godis eller en boll bakom Diesel innan arbetet ska börja. När sedan den andra hunden får sin markering och kastar sig ut i vattnet så får Diesel börja söka istället. Efter hand länger hon sedan tiden som Diesel får sitta tyst och lugn vid sidan innan hon får sin belöning.

Min Tassla har precis fyllt ett år och vi har tränat väldigt mycket lydnad under vintern. Jaktträningen har mer eller mindre varit pausad under tiden. Men sedan en månad tillbaka har vi tagit upp den igen och på den korta tiden har Tassla tänt till ordentligt när det gäller jakt. Hon börjar visa att hon har en växel till (förmodligen mer än en men redan nu är det ett härligt tryck i henne) och hon tycker jakten är SUPERKUL. Och vad kom då som ett brev på posten? Jo, just det; ljud.

Ljuden kommer i början av träningspasset när hon är väldigt taggad och har förstått att vi ska jaktträna. Mitt sätt att hantera det hitintills är att ALDRIG någonsin låta henne jobba när hon ljudar. Det skulle ju vara att ge henne grönt kort och säga ”som belöning för att du låter nu får du göra detta roliga som du längtar efter”. Istället sätter jag mig ner och pausar. Efter en stund lugnar hon sig och helst vill jag att hon frivilligt lägger sig ner men det går bra att hon sitter ner hyfsat avslappnat också. Bara hon är tyst. Först då börjar vi träningen.

Så löser jag det kortsiktigt. På lång sikt så har jag återupptagit min fikaträning från i höstas och går ut med ryggsäcken och sätter mig och fikar medan Tassla får ligga bredvid och njuta av vårgrönskan. 😉 Ryggsäcken är en STOR signal för Tassla som betyder TRÄNING vilket betyder SUPERSKOJ. Alltså försöker jag jobba med att vända hennes förväntan. När jag gör det här så låter jag henne alltid blåsa ur sig lite genom att springa lös en stund och rasta sig eller att hon får promenera en bra stund först. Jag tycker det är lite taskig träning, inte minst med en sådan ung hund, att be henne om avslappning när hon inte fått sparka av sig lite energi först.

Ytterligare ett sätt att träna på att vända hundens förväntan har Elsa ägnat sig åt på sistone. Det är att Diesel verkligen ska lyssna på vad Elsa faktiskt säger. Både Diesel och Tassla är väldigt kvicktänkta och tror ganska fort att de vet vad de ska göra. De kan på egen tass! Men de har inte alltid rätt – tro det eller ej… 😉 Och vi vill ju att de ska lyssna på oss alltid, inte bara ibland. Ett exempel på sådan träning är att Elsa ska kunna skicka Diesel på flera dolda linjetag när hon just sett en markering falla åt ett annat håll. Efter ett tag räknade Diesel då ut att först går man på linjetaget, sedan ska man få ta markeringen – vilket gjorde att det andra linjetaget blev snett med dragning mot markeringen… Lösningen på problemet är helt enkelt att aldrig låta henne lyckas när hon tänkt ut själv vad hon tror att hon ska göra utan verkligen lära henne att det lönar sig bara att lyssna på Elsa. Och så naturligtvis att inte fastna i mönster – till exempel först linjetag sedan markering – utan variera så att det ibland blir linjetag, linjetag, markering, ibland linjetag, fotgående, linjetag och så får en annan hund hämta markeringen och så vidare.

Hur jobbar du med din hunds (överdrivna) förväntan på olika saker?