Nu har Keen bott hos mig i lite drygt två månader och han har anpassat sig jättefint till sin nya flock. Det finns både för- och nackdelar med att ta över en vuxen hund/unghund jämfört med att få hem en valp, men med Keen har verkligen fördelarna övervägt. Det har blivit ännu bättre än jag vågat hoppas på.
Innan jag fick hem Seeker skrev jag en lista över vad jag tränar med en valp, det inlägget hittar du här: Valpyra. När jag läser igenom den så ser jag att det verkligen är precis samma saker som jag gjort med Keen de senaste månaderna. Fast eftersom han hade ganska många grunder redan har träningen mest handlat om att vi ska förstå varandra och han ska lära sig mina kommandon. Här kommer Känns lista:
- Lära känna familjen – mig, husse, vår dotter, Diesel och katterna så klart. Men även vår extended family: Lena med hundar, husses syskon och föräldrar och deras hundar och mina föräldrar och deras katter. Han är jättegullig med vår dotter, och har nu minskat ner från ca 107 pussar per dag, vilket var lite mycket, till kanske 10-20 stycken. 😉
Utforska världen i lugn och ro – eftersom han inte är valp längre så vet han ju redan en del om världen, men han behöver ändå utforska sin nya värld tillsammans med mig och lära sig hur vår värld fungerar. Att han är lite äldre gör det ju också lite lättare – han blir inte lika överväldigad av nya intryck även om det är ställen och saker han inte upplevt tidigare. Vi har till exempel varit på plastanksrace, gått barnvagnspromenader, varit på noseworkläger, bott på hotell/vandrarhem med mera.- Lära sig att ta det lugnt och slappna av – det var han redan väldigt duktig på. Det vi jobbat lite på är att vara stilla på nätterna, det vill säga sova i sin säng bredvid min och inte vanka omkring. Första nätterna sov han bakom ett kompostgaller, sedan har det inte behövts. Han ville också gärna ligga precis under vår dotter när hon åt mat, men det tyckte jag var opraktiskt för hon tyckte det var roligare att mata honom än sig själv. 😉 Nu ligger han i sin säng en bit ifrån när vi äter och hjälper till och städa golvet när vi är klara.
- Inkallning – något som varit väldigt skönt är att han hade en jättefin inkallning, både på sitt namn/röstkommando och visselpipa. Jag valde dock att byta visselpipa på honom så jag har jobbat med inkallningen med den nya pipan, men det gick väldigt smidigt.
Koppelträning – gå i koppel var han också ganska duktig på. När han är pigg behöver jag bara ibland påminna honom om att han måste gå ordentligt ändå (genom att inte låta honom komma framåt när han drar). Dessutom har han fått lära sig att gå bredvid barnvagnen och inte byta sida hela tiden. Något jag också vill att mina hundar gör är att automatiskt gå på min sida om lyktstolpar och träd så de inte trasslar in sig och det lärde han sig väldigt snabbt. I koppelträningen lägger jag också in två saker till som jag tycker är viktigt: att ta på halsband/koppel när jag håller fram det (hunden sätter in huvudet i halsbandet/öglan istället för att luta sig åt andra hållet eller sticka iväg) och stanna kvar hos mig när jag knäpper loss kopplet, det vill säga inte springa iväg förrän jag säger “skutta på”. Det tog två korta träningspass så hade han lärt sig att ta på kopplet. Att inte sticka när jag knäpper loss kopplet tyckte han var lite svårare, så det får jag påminna honom om ibland men för det mesta fungerar det bra. Dubbla koppel och mycket belöning för att vara kvar hos mig innan jag säger “skutta på” kommer göra att det snart är löst.
När det sen kommer till träningen har fokus förstås varit att se hur mycket han kan och bygga vidare därifrån. Även här stämmer min valpträningslista väldigt bra:
Lek – en bra grund för allt. Leken har jag framförallt använt för att lära honom omvänt lockande – att han kan hålla kvar något i munnen när det finns godis i närheten. Ett mycket svårt koncept om du frågar Keen. 😉 Jag har också använt leken för att lära honom släppa på “tack”. Det tycker han fortfarande är lite svårt ibland när han till exempel bär omkring på leksaker och gärna vill ha dem själv.- Handtarget – har jag också tränat en hel del med honom för att få honom att verkligen söka upp mig vid avlämningarna så att jag inte behöver sträcka mig efter honom.
- Avlämningar – han hade redan en fin avlämningstanke, men jag har behövt träna lite för att vi ska bli synkade i avlämningarna. Det innebär till exempel att han ska söka upp mina händer utan att jag ska behöva sträcka mig efter honom, att han ska vänta tills jag säger “tack” med att släppa och att han ska sitta rakt framför mig istället för snett till vänster om mig i avlämningen (de gånger jag vill att han ska sitta och lämna av, oftast tar jag emot honom stående).
- Stadga – han hade en jättefin stadga som jag bara fortsatt uppmuntra och belöna honom för. Han är van vid att hans namn är en fri/varsågod-signal och jag använder namnet som en uppmärksamhetssignal och ger sedan kommandot. Därför har jag jobbat på att han ska vänta lite när han hör sitt namn och inte sticka iväg med en gång (förutom på markeringar, där skickar jag fortfarande honom med hans namn, men inte till matskålen, ut ur bilen, in genom grinden osv).
- Fotgående – han hade ett stadigt fotgående, men jag vill få honom mycket närmre mig (han vill gärna gå en halvmeter snett framför mig 😉 ). Jag har även jobbat på att han ska sätta sig rakt vid min sida (han vill gärna hoppa ut och sätta sig snett bredvid mig) och sätta sig när jag stannar.
- Använda näsan – han har en helt fantastisk näsa som hittar allt. Jag har jobbat på att lära honom min närsöksignal och på att kunna bryta igenom med en stoppsignal eller en inkallningssignal när han söker. Under första veckan fick han även lära sig eukalyptusdoften för att bara någon vecka senare hänga med på noseworkläger och göra ett jättefint jobb!
Eftersom han nu då inte är en valp, utan har en hel del annat bra med sig, så har jag jobbat vidare även med lite andra saker:
Stoppsignal – han hade en ganska bra stoppsignal när han kom. Men jag ville ha en sittande stoppsignal och på min pipa, så jag har jobbat om stoppsignalen och nu börjar den blir riktigt bra. Vi jobbar vidare på att den ska fungera på längre avstånd och när han är upptagen av att till exempel leta efter något.- Markeringar – är han väldigt duktig på, han gör bra enkelmarkeringar i olika terräng och vi har även fortsatt med lite dubbelmarkeringar. Det kommer vi fortsätta att träna ännu mer i varierande terräng och med varierande avstånd.
- Dirigeringar – vi jobbar mycket med minnesmarkeringar för att få upp självförtroendet i linjetagen. Jag har även börjat med höger/vänster/push backs.
- Sök – är han väldigt duktig på, han har som sagt alltid näsan med sig. Jag kommer jobba lite med att styra hur långt ut han ska jobba (olika handtecken för olika avstånd).
Vi har varit på ett par jakter (and, rapphöns, fasan, hare med mera) och han har funkat jättebra! Lugn, fokuserad, tyst och stadig. Han har ett bra fotgående, fina markeringar och ett jättebra sök. Stoppsignalen, dirigerbarheten och att ta första bästa vilt (det vill säga inte byta) kommer vi jobba vidare på. I vardagen är han busig och sprallig, men när det blev dags för jakt tog han på sig sin seriösa kostym och blev oerhört fokuserad. 🙂
Jag är så otroligt glad över att vardagen med Keen funkar så bra. Att våra största utmaningar handlar om detaljer i olika delar av träningen, känns lyxigt och spännande. Det ska bli roligt att få utvecklas ihop med den här killen. 🙂