Häromdagen sa en elev en sak som fick mig att tänka till lite extra. Hon hade gått grundkursen IRL och sa något i stil med: ”Det här är ett helt nytt sätt att tänka för mig, att man kan göra saker som leder fram till det man vill att hunden ska göra. När jag lärde min hund att apportera så gick man liksom rakt på och började kasta direkt.”
”… man kan göra saker som leder fram till det man vill att hunden ska göra.” De där sakerna är det vi kallar grundfärdigheter. De byggstenar som formar det färdiga beteendet och som gör det stabilt och säkert. Och de är utmärkande för vår träning!
Vi börjar inte ”kasta direkt” eftersom ett kast egentligen innehåller så många olika delar. Vi vill att de delarna ska vara bra FÖRST. Sedan kan vi kasta. För tänk efter – vad innebär ett kast för hunden egentligen? I jakten vill vi att hunden ska sitta stadigt, markera (titta på det som faller), springa ut på kommando, gripa och sedan hålla, vända upp, springa tillbaka, sätta sig framför och hålla, släppa på ”tack” och sedan kanske komma in vid sidan igen.
Vissa hundar har några av de här delarna ”gratis”, det vill säga genetiskt, men långt ifrån alla. De är inte heller alltid helt medvetna om att de gör vissa saker; ett bra grepp kanske bara finns där – tills det tillkommer störningar eller svårigheter av något slag som gör att greppet blir slarvigt. Har vi då tränat på grundfärdigheten ”håll fast” har vi större chans att påminna hunden om vad vi vill att den ska göra, än om vi inte har det.
Grundfärdigheterna för jakt är många. ”Jakt” är ju ett samlingsbegrepp som rymmer en massa olika moment; sök, apportering, dirigering, stopp, fotgående, stadga och närsök. (Dessutom påverkas alla momenten av de känslor hunden har så det handlar verkligen inte bara om att traggla moment – men det är en annan text.) 😉 Varje moment kan – precis som i apporteringen ovan – brytas ner i flera delar. De delarna kan i sig vara en grundfärdighet eller så finns det en grundfärdighet bakom delen. Låter det krångligt? Tänk på det som att grundfärdigheter är ett stöd för att delen i momentet ska blir så bra som möjligt. Ta exemplet att hålla fast ett föremål. Att hålla fast är en del i apporteringsarbetet. För att hunden ska ha ett fint och fast grepp där den medvetet håller fast i föremålet kan vi lära hunden grundfärdigheten ”håll fast” på olika sätt. Till exempel genom övningen ”Lek trots störning” som är en lek där hunden lär sig att om den vill ha belöningen (oftast en godbit) som ligger i min öppna hand, behöver den dra med ett fast grepp i leksaken. Leken lugnas sedan ner tills hunden sitter lugnt framför mig och håller. ”Lek trots störning” är även en övning för avlämningar (grundfärdigheten att sitta och hålla apporten framför föraren) och grundfärdigheten att kunna släppa ett föremål på ”tack”. De där lekarna och övningarna som leder fram till en bra grundfärdighet skulle man kunna kalla grund-grundfärdigheter.
Det här sättet att tänka är inte unikt för oss, men vi har tagit med oss det in i jakten från tävlingslydnaden där vi började våra hundtränarkarriärer. I jaktträningsvärlden verkar det generellt vara ganska ovanligt att vara så systematisk i sin träning och dela upp träningen i så små delar. Eller i alla fall verkar det var det – och så klart det faktum att vi tränar positivt – som skiljer oss från många andra instruktörer . Vi vet dock inget annat sätt att träna på – eller det vet vi förstås i teorin – men vi har alltid tränat så här. Om man aldrig tänkt på hundträning på det här viset förut kan det öppna upp för en massa möjligheter för riktigt rolig träning! För vissa kan det nog vara lite utmanande och svårt också. Vi tror att man behöver var genuint intresserad av att träna hund för att det ska passa. Med det menar jag att planera träningen, träna enligt planen, analysera resultatet, fundera på vad som behöver göras för att träningen ska gå ännu bättre, testa igen, analysera resultatet och så vidare. Det skadar inte om man har goda träningsfärdigheter också, till exempel bra tajming (markera för rätt beteende exakt när det utförs) och är hyfsat snabb på att servera belöningen. Ibland hör vi elever som inledningsvis önskar att de hade tre armar och som tycker att de reagerar som om de rörde sig i sirap. J Så kändes det för oss i början också. Men det är saker som kan tränas upp!
Tips! Du vet väl att vi har flera grundläggande onlinekurser? Där får du träna på just de där grundfärdigheterna som leder fram till det färdiga momentet.
Vår onlinekurs ”Grunderna i jaktapportering” är poppis – du kan gå den både med och utan återkoppling.
Helt ny är kursen ”Stoppsignal” – en grundkurs för dig som vill lära din hund en riktigt bra stoppsignal.
Alla våra onlinekurser hittar du här: (bläddra ner på sidan så hittar du dem)
