I leken börjar jag all min träning. (Och i boken börjar alla momentkapitel för övrigt med hur du kan börja all inlärning med lek)!
Min grundövning (och favorit) är “Kom till mig så leker vi” – som helt enkelt går ut på att lära hunden hur rysligt skoj det är att leka tillsammans med mig så att den alltid kommer till mig när den har något i munnen.
Jag leker igång hunden ordentligt med en mjuk, bitvänlig leksak (t ex en fleecefläta eller ett fårskinn med elastiskt handtag). Jag lägger ner mycket energi här och går inte vidare till nästa steg förrän jag har en hund som leker intensivt, håller med hela munnen och griper leksaken med en gång då jag presenterar den. Jag tänker på att alltid dra leksaken bort ifrån hunden (inte stoppa in den i munnen på den) och att göra den lite spännande genom att låta den röra sig oregelbundet samtidigt som jag pratar med hetsig eller dramatisk röst. Här uppmuntrar jag också hunden att hålla fast leksaken ordentligt. Håller den fjantigt snor jag leksaken för den på ett retsamt sätt innan jag åter låter hunden gripa leksaken och vi fortsätter leka. Efter hand lär sig hunden att den måste hålla i den roliga leksaken ordentligt för att den inte ska försvinna.
När hunden leker bra börjar jag backa bort från den så att den får följa efter mig och fortsätta leka (både jag och hunden håller alltså i leksaken då). När det fungerar bra och hunden håller med ett fast grepp utan att tugga testar jag att släppa leksaken en kort stund och fortsätta backa bort från hunden för att se om den följer efter mig. Gör den det fortsätter vi leka. (Går den åt andra hållet jobbar jag vidare med att följa efter mig medan jag håller i leksaken och att bara släppa leksaken så korta stunder att jag hinner ta den igen innan hunden går iväg). Detta bygger jag sedan vidare på genom att backa längre sträckor bort från hunden, lägga ner leksaken på marken och låta hunden hämta den och komma till mig och så vidare. Helt plötsligt har vi fått fantastiskt bra avlämningar, utan att hunden riktigt fattar vad som händer. Vi har ju bara kul under tiden, samtidigt som vi lär hunden en massa bra saker. Kan det bli bättre?
När jag presenterar den här leken för en grupp får jag alltid frågan om man verkligen ska kampa med en retriever, förstör den inte viltet då? Nej, säger jag alltid. Det gör den inte, för den kan se skillnad på en kamptrasa och en kråka. Vi utnyttjar snarare det faktum att hunden i leken håller med ett ordentligt fast grepp, utan att tugga, och lär den att så ska man hålla alla föremål. När det är fungerar med leksaker som vi just lekt häftigt med testar jag att lugna ner leken lite och låta hunden följa efter mig lugnt och stilla innan vi fortsätter leka. Sedan testar jag med andra föremål och byter dem mot en godis när hunden kommer till mig. På samma sätt låter jag sedan hunden bära vilt, lugnt och försiktigt (förutsatt att hunden gärna griper och bär viltet, annars måste jag först bygga upp ett intresse för viltet). På så sätt lär sig hunden att bära många olika föremål, att få olika belöningar för att bära föremålen ordentligt och att växla mellan olika sinnesstämningar: Lekens höga aktivitet och bärandets lugnare aktivitet. Återigen slår vi två flugor i en smäll: Vi lär hunden avlämningar, och vi lär den växla mellan hög aktivitet och lägre aktivitet – vilket vi kommer ha stor nytta av längre fram i träningen. Så ut och lek med era hundar!
