Låt oss prata om relation

Vad innebär det att ha en ”bra relation” med sin hund? 

Detta innebär det för oss:

Nummer ett är förstås att se till att hunden får sina grundläggande behov tillfredsställda. Mat, vatten, ett bekvämt ställe att sova på. Omvårdnad när den blir sjuk, motion, och i den mån vi kan; tillfredsställa så många av dess ursprungliga behov som möjligt (läs boken Berika din hunds liv av etologen Emma Almquist om du vill lära dig mer om det). 

Och sen har vi det där med kärlek. Vi älskar våra hundar, de är våra familjemedlemmar. Vi marinerar dem i kärlek. Men vad betyder det? Det betyder att vi gosar och busar med dem, de hänger med oss i soffan, sover kanske ihop med oss, vi hittar på roliga saker ihop. Vi skyddar dem från faror om det behövs; vi är tryggheten. Vi undviker att utsätta dem för skadlig stress. Vi lyssnar på dem när de försöker säga oss något. 

Det betyder också att vi lär dem hur de ska bete sig för att fungera i våra liv. Och det är en träningsfråga. Vill vi inte ha hunden på köksbordet lär vi den att vara nedanför eller under det. Eftersom vi lever ihop i vardagen kan vi prata med våra hundar. Ibland är det mer av en envägskommunikation, för vi är bara människor. Lika lite som den perfekta föräldern finns, finns den perfekta matten eller hussen. Och i vissa situationer behöver de bara lyssna, och göra det vi ber dem om, omedelbart. Vilket de gör, nästan alltid, för vi har lärt dem det och de vet att det leder till något bra. 

Eftersom vi gör allt detta har våra hundar förtroende för oss. De kommer till oss om de är rädda, de visar oss om något är fel. De litar på oss. De busar med oss när de är glada, talar om ifall de vill något. De lyssnar på oss i träningen – inte enbart för att relationen är god förstås utan för att vi tränar på samma sätt som vi lever ihop med hundarna: Vårt träningssätt bidrar till en god relation och tvärtom. Det lönar sig att lyssna på oss. Vi är vägen till det roliga. Vi är tydliga, konsekventa och lyhörda. Våra händer är alltid snälla. 

Den här beskrivningen av en ”bra relation” skulle kunna vara densamma som beskriver ”ett gott ledarskap”. 

Tack och lov är vi förbi den tid då ett gott ledarskap betydde att hunden skulle ”ha respekt för dig” – vilket i praktiken betydde ”vara lite rädd för dig”. Vi har lämnat bakom oss uppfostringsmetoder där hunden hela tiden behöver vara lite på tårna eftersom den inte vet om/när/eller ens varför husse eller matte plötsligt ska bli hårdhänt och arg. Visst är det skönt! Det finns väl ingen som är så omodern och ouppdaterad på forskning kring hundars hjärnor och känsloliv att de fortfarande håller kvar i detta förhållningssätt?

OM du vill lära dig mer om detta så följ några bra konton på sociala medier som kan hålla dig uppdaterad. Vi gillar Djurvetologen (Emma som skrivit boken vi nämnde inledningsvis) samt professor Karolina Westlund som driver ILLIS ABC – Animal Behaviour Courses. Båda delar frikostigt med sig om den senaste forskningen på hundar och andra djur.

Vill du följa konton med belöningsbaserad träning för (alla sorters) fågelhundar finns såklart vårt men även Wanmåda hundkommunikation (Anette Jelvemark Nordqvist) på svenska. På engelska finns exempelvis forcefreegundog (Jo Laurents), gundogapp (Ben Randall) ()

Och såklart många fler. 

Ibland är vi inte medvetna om att vi befinner oss i ett paradigmskifte: processen är ofta långsam och glidande. Men det är vi nu! Hur vi ser på relation, ledarskap och träning i förhållande till hästar och hundar exempelvis. Det är så häftigt att se alla goda tecken runt omkring oss. 🙏