Mina hundar och mina elever är de som lär mig mest om hundträning. 🙂 Jag är så tacksam över alla tankar ni får mig att tänka, alla klurigheter jag får fundera över för att testa olika lösningar på. Nu tänkte jag dela en tanke som fick näring i flera olika situationer under förra året.

Eventuellt har jag fått syn på detta tema tack vara ett jag förra året hade fyra Galenpannakurser, två online och en IRL. Temat är kontroll. Och frågan, som nu nästan är retorisk, 😉 är: Kan man ha för mycket kontroll?

Jag ska beskriva tre olika hundar och förare – men de är i själva verket en blandning av flera olika elever jag träffat. Beskrivningen är gjord med mycket kärlek och nyfikenhet och stor tacksamhet över att jag fått lära mig genom er. 🙂 <3

Hund 1: Föraren kommer med en hund som är ett halvår ungefär och vi gör “de vanliga valpgrejerna” som bland annat är att introducera hunden för olika moment. Ett är avlämningar. Hunden vill verkligen lämna av allting och kommer in i en härlig fart. Föraren vill ha en lugn avlämning där hunden ska sitta och hålla framför innan den får släppa på “tack”. Hunden blir frustrerad och släpper grejerna, börjar tugga, försöker kasta föremålen på sin ägare. På alla möjliga sätt försöker den tala om att den verkligen vill lämna av det den har hämtat. Föraren blir frustrerad för att hen inte kan få hunden att förstå hur hen vill att det ska gå till; att den ska sitta stilla och hålla. Vi börjar då prata om vad hunden vill. Vi är överens om att den vill lämna av. Det är bara HURET som föraren och hunden inte är överens om. 😉 Vi testar att låta den bara komma i full fart rakt in i handen (den kan handtarget) och släppa direkt på “tack”. Inget kvarhållande, inget sitta ner och var lugn, bara “hand-tack”. All frustration släpper hos hunden som gör kalasfina avlämningar. Även föraren blir såklart glad och lugn.

Hund 2: Även detta är en ung hund, under året. Vi börjar lektionen med att gå lite ihop, jag har också med en hund som störning. Vi går längs vägen och klickar hundarna för att de går vid vår sida utan att försöka överfalla varandra och hälsa och leka. Föraren blockar sin hund med hela kroppen så att den inte ska kunna titta åt vårt håll, där jag och min hund går på höger sidan av vägen. Det blir inte så mycket lugnare, hunden studsar och försöker titta på oss, och föraren blir frustrerad över att hen behöver klicka hela tiden – annars släpper hunden fokus på henne. Jag föreslår att hen istället ska släppa lite på kopplet, låta hunden leta några godbitar på marken, sedan röra sig framåt och belöna för att hunden går med, går vid sidan, kikar på oss men fortfarande utan sträckt koppel och så vidare. Efter en liten stund går hunden lugnt och stilla vid sidan och kastar blickar mot oss utan att göra några försök att gå fram. Då kan föraren gå över i att träna regelrätt fotgående utan att det blir frustration för någon av dem.

Hund 3: En fyraårig spaniel som jagar och går på prov. Föraren har inte fått ordning på fortgående hur hen än försökt. Nästan varje gång blir föraren frustrerad och lite irriterad för att hen måste sänka kriterierna hela tiden, avbryta fel position och positionen är ändå inte som hen vill. Hunden går hela tiden en halvmeter ifrån föraren, lite framför, och den verkar inte gilla att gå nära föraren. Föraren försöker belöningsplacera på “rätt” ställe varje promenad men märker inte någon större skillnad på beteendet. Till slut får föraren tipset att leka lekar som innebär att hunden är nära fötterna; slalom mellan benen, gå in “mellan”, göra en åtta runt benen och så vidare och hunden verkar tycka det är lite mer ok att gå nära. Men framför allt accepterar föraren att det aldrig kommer bli ett “bra retrieverfotgående” på denna spaniel och låter hunden gå “ungefär fot” istället. Alla blir (hyfsat 😉 ) glada och nöjda.

Det sista exemplet är på mig och min Flippa. 🙂

I alla dessa tre exempel har hundföraren en stark föreställning om hur hen vill ha det, men hunden har en helt annan idé. “Ja, men då kan man väl bara lära hunden det man vill” kanske du tänker. Men det är faktiskt inte alltid så enkelt. På sikt – jo absolut. Men nu – och kanske för en lång tid framöver eller till och med för alltid (!) så kan den enklaste vägen att gå att följa sin hund. Vad är det hunden har enklast för? Vad vill den göra? Gå med hunden!

Tids nog kanske den är redo för att sitta framför/gå fot trots störningar/gå nära. Men uppenbarligen inte nu! Kämpa inte emot hunden, följ den, se hur du kan göra på ett annat sätt – och det blir bra det också. Släpp det ett tag så ska du se att en vacker dag kommer den där hunden plötsligt sätta sig framför (jo, jag har varit med om att det plötsligt bara blir ett alternativ för hunden) eller i alla fall vara redo för att lära sig det. Ibland tar det bara några månader, ibland år. Ibland kanske det aldrig går precis som du hade tänkt, men det blir troligen helt okej ändå.

Och nu kommer vi till kontrollen. Alla dessa exempel tycker jag handlar om kontroll. Kontroll och våra FÖRESTÄLLNINGAR om hur saker och ting ska vara. Jag tror att det kan vara baksidan av myntet att gilla att träna detaljer; vi tränar i värsta fall bort lite av vår intuitiva förmåga. Vi blir besatta av att göra saker på ett visst sätt.

Om vi släpper lite på kontrollen och våra idéer om hur saker och ting måste se ut/vara/bli och istället kikar lite mer nyfiket på vår hund så tror jag vi har SÅ mycket vunnet! Min erfarenhet är att det blir bäst när vi lyssnar lite mer på hunden och sedan kan vi kanske lirka den lite mer åt det vi vill, så en slags blandning av att var intuitiv och inlyssnande å ena sidan och ha kontroll på detaljerna å andra.

Det här kan förstås också handla om att man begär för mycket (kontroll) av sina unga hundar, men jag ser detta hos många hundar som inte är unghundar också – inte minst Galenpannorna. Ställ dig frågan “Vad BEHÖVER min hund” lite oftare även i träning helt enkelt – och testa att lyssna lite extra på din hund – så kommer er träning bli mer lustfylld och lätt. 🙂

Hög tid att planera sommarkurserna nu! 🙂 Har du spanat in vårat sommarläger som går på två nivåer? Sommarkurs spaniel/retriever grund och Sommarkurs spaniel/retriever fortsättning. Det finns även plats kvar på Galenpannakursen för nybörjare.

OCH idag startar en ny omgång av Boosta kontakt och samarbete online – vår mot populära kurs som i all sin enkelhet faktiskt är genial! Kolla in den här: Boosta kontakt och samarbete online