Väldigt många hundar tycker det är väldigt svårt att se på när andra hundar jobbar. Det är som om att det faktum att någon annan får springa/apportera osv gör hunden jätteavis! Oavsett varför det är svårt för din hund, kan du vänja den vid det.

Men först några ord om hur du undviker att din hund blir som tokig och går upp jättemycket i stress när andra hundar jobbar. För helst av allt vill vi inte ens hamna i det, eller hur? Därför lär både jag och Elsa våra valpar att det är lugnt och trevligt när andra hundar gör något. De får vara med i situationer där det INTE ÄR FÖR HETT och svårt, utan där det händer lagom mycket – väldigt lite i början medan de är hos oss och till exempel gnager på ett ben, gosar, käkar godbitar liggandes i gräset och så vidare.

De får alltså massor belöning för att vara lugna med oss, och ofta “jobba” lite bakåt, nosa efter ett godisregn eller leka med oss, när det händer häftiga grejer “där framme”. Vi vaccinerar dem mot att bli uppstressade när det är fart och kul lite längre bort genom att stegvis höja svårigheterna. Gå alltså inte ut i en alltför maxad situation och hoppas på det bästa. Gör allting stegvis och låt din hund mogna innan den får gå med på sin första jakt eller träning ihop med träningsgänget – då kanske bara som åskådare som äter godis vid dina fötter en stund.

Elsa lät unge herr Rowan vara med på duvjakt och äta mjukost för någon månad sedan, han somnade vid hennes fötter sedan för det visade sig bli en perfekt jakt – ur “träna unghund-synpuknt” där nästan ingen fågel sköts. Skyttarna kanske inte var lika nöjda. 😉 Min Vide som nu är 17 månader har fått vara med i allt häftigare sammanhang men i början fick han mest ligga vid mina fötter och ibland äta godbitar som jag strösslade på marken mellan hans tassar, när jag hade valpkurs eller en lugn privatlektion osv.

Vi har flera övningar för det där, som du hittar i kapitlet “Av och på” i nya versionen av Apportering till vardag och fest.

Här är en film på en av mina elever, jaktcockern Finley med matte Ellen, som tränar på att se på när Flippa lugnt hämtar en apport några meter bort.

Det här ser lätt ut inte sant? Men jag kan berätta att Finley kom till världen med “extra allt” 😉 och är en härlig Galenpanna, och att han kommit så här långt är tack vare en kompetent matte som jobbat mycket med avknappen. Trots att han inte har fått praktisera det mer än möjligen av misstag – så älskar han att springa fram till allt och alla och försöka uppvigla till lek och bus. Om en annan hund rör sig så ser Finley det – och vill genast vara med. 😉

Vi har jobbat med avstånd – att Flippa gör något långsamt på avstånd. I början satt hon bara i närheten, det var tillräckligt kul tyckte Finley. Sedan har vi kommit närmare och närmare eller gjort något mer fartfyllt fast då längre bort så det inte blir BÅDE svår störning och kort avstånd. Så här här fint har det alltså blivit med lite tålamod och stegvis ökning av svårigheterna.

Vi jobbar också mycket med att bryta förväntan framåt (det är OTROLIGT lättväckt hos vissa hundar, så var det med Finley) genom att Finley får springa till en apport eller sin leksak bakåt. Det har gjort honom stadig och fokuserad.

Ibland får jag elever som har hundar som är två år och som nästan aldrig sett en annan hund arbeta. Föraren har varit så rädd för att hunden ska bli överstimulerad och övertänd i grupp och så vidare så de har helt enkelt undvikit situationen. Det är möjligt att det funkar för vissa, men hitintills har jag inte träffat någon. De här hundarna har istället varit väldigt stresskänsliga, inte klarat alls mycket i ny miljö och så vidare. Mitt tips är därför: Tänk att du vaccinerar din hund!

Vaccinera den mot att gå upp i stress när det händer mycket genom att stegvis och genomtänkt utsätta den för lite svårare grejer hela tiden. Men. Det är såklart jätteviktigt att du befinner dig – eller rättare sagt din hund befinner sig – på rätt sida stresströskeln. Notera noga hur din hund är i samband med och efter träningspasset, och även hur den är nästa pass. Lite upphetsning dör den inte av 😉 utan det viktiga är att du ser att den kan stressa ner och vara lugn efter träningen och att stresskurvan inte pekar spikrakt uppåt under träningen. Och är hunden väl hög i förväntan inför nästa träning så är det också ett tecken på att det blev för svårt förra tillfället. Backa då lite i träningen och gör det enklare.